Kränkande behandling, trakasserier, diskriminering, mobbning – vad är vad?

Du själv, ditt barn eller en elev har blivit illa behandlad i skolan. Kanske en gång, kanske flera. Vad kallar vi detta? I vardagligt språk spelar det inte så stor roll, en knuff i korridoren kan vara allt från en olyckshändelse till regelrätt mobbning. I ett juridiskt sammanhang spelar det dock en stor roll vilken typ av terminologi vi använder oss av och därför tänkte jag att det vore lämpligt att starta upp min blogg med ett avsnitt om olika relevanta termer som kan vara bra att ha med sig ifall man vill tala om kränkningar i skolan.

Foto av Kat Jayne på Pexels.com

Ett bra begrepp att börja med i det här sammanhanget är självklart ordet kränkning – vi använder det ganska ofta i vår vardag. Ur ett rent språkligt perspektiv betyder ordet kränkning att en person våldför sig på eller förolämpar någon annan.[1] I vardagligt tal är det ingen skillnad på hur en kränkning gått till, på vilket sätt eller var handlingen inträffat.[2] I ett rättsligt sammanhang handlar det dock om mycket stora skillnader. Exempelvis kan en kränkning utgöras av olaga hot (brottsbalken (1962:700) [BrB] 4 kap. 5 §), förtal (BrB 5 kap. 1 §), ofredande (BrB 4 kap. 7 §), sexuellt ofredande (BrB 6 kap. 10 §), förolämpning (BrB 5 kap. 3 §) eller hets mot folkgrupp (BrB 16 kap. 8 §). Inom skadeståndsrätten utgörs en kränkning av en personskada som inte faller in under sveda och värk eller lyte och men, men som ändå bedöms kunna utgöra grund för ersättning.

Med anledning av denna mångfacetterade karaktär som begreppet har och hur ofta det används så är det viktigt att ha insikt i att begreppet ”kränkning” på sätt och vis symboliserar olika saker för olika individer. Mest aktuellt för förståelsen av det här (och kommande) inlägg på bloggen är att ordet kränkning utgör ett paraplybegrepp för både kränkande behandling enligt skollagen och trakasserier enligt diskrimineringslagen. Dessa två typer av kränkningar är alltså åtskilda men kan ändå refereras till med samma begrepp vilket är en viktig insikt att ha med sig ifall ämnet kränkningar i skolan ska diskuteras. Särskilt då begreppet kränkande behandling som behandlas nedan syftar på en specifik typ av kränkning enligt skollagen medan begreppet kränkning i sig har ett mycket mer vidsträckt användningsområde och därför inte alltid har samma innebörd.

Trakasserier kan i sin mest okomplicerade betydelse sammanfattas som obehag eller förföljelse vilket en person utsätts för av någon annan.[3] Den huvudsakliga funktionen som begreppet har här är dock samstämmig med den betydelse och funktion som det har i diskrimineringslagen. Enligt lagtexten är trakasserier ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, se diskrimineringslagen (2008:567) [DiskrL] 1 kap. 1 §.[4]För att man ur ett juridiskt perspektiv ska anses ha blivit utsatt för trakasserier krävs alltså att handlingarna har berott på någon av de ovanstående grunderna.

Alla andra typer av kränkningar i skolmiljön klassas som kränkande behandling vilket enligt skollagen (2010:8000) [SkolL]  6 kap. 3 § är: ”ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen […] kränker ett barns eller en elevs värdighet”. Vad detta betyder i praktiken kan variera men kränkningen ska inte ha sin utgångspunkt i någon av de sju diskrimineringsgrunderna som nämnts ovan utan beror på något annat, exempelvis kläder, kroppsbyggnad[5] eller frisyr.[6]

Foto av Pixabay på Pexels.com

Mobbning är ett begrepp som myntades av en svensk läkare vid namn Peter Paul Heinemann i tidskriften Liberal Debatt 1969.[7] Begreppet fyllde ett tomrum på sätt och vis eftersom man tidigare refererat till liknande beteenden bland barn som penalism eller sadism eller inte brytt sig om det alls. Den utsatte kallades för hackkyckling och de som ansatte denne kallades för plågoandar och tyranner. Den historiska synvinkeln var alltså en typ av skuldbeläggande av den utsatte individen och man beskyllde denne för att inte anpassa sig i tillräckligt stor utsträckning. Begreppet mobbning ändrade på detta och fokus flyttades från offer till förövare.[8]

Mobbning är dock inte en juridisk term. Den återfinns inte, sedan den nya skollagen trädde ikraft, i svensk lagtext även om den används i både förarbeten och i den allmänna debatten. En anledning kan vara att mobbning i första hand åsyftar att en person blir utsatt av flera individer under en längre tid medan det missar händelser som inträffat en enda gång, men som skulle kunna vara nog så allvarliga. På grund av att mobbning inte är en juridisk term och eftersom den inte används i lagtext kan det bli ett glapp i förståelsen för vilken typ av händelse som inträffat om barn pratar om mobbning medan vuxna som arbetar med frågorna hellre refererar till det skedda som kränkande behandling eller trakasserier.

Vad spelar det då för roll? Varför ska det vara så noggrant vad man refererar till som kränkning, mobbning eller trakasserier? Svaret är att det i de allra flesta fall inte spelar någon som helst roll. Fram till den dagen ett barn eller dennes föräldrar behöver anmäla en händelse som inträffat i skolan. Då kan det vara bra att veta att trakasserier (och annan diskriminering) ska anmälas till Diskrimineringsombudsmannen medan kränkande behandling ska anmälas till Barn- och elevombudet som är en del av Skolinspektionen.


Fotnoter:

[1] Svenska Akademin, Svenska Akademins ordlista, http://www.saol.se, lydelse 2015-07-13.

[2] Med detta menar jag att en person i vardagligt tal kan beskriva sig själv som ”kränkt” om någon annan tränger sig före i matvarubutikens kassakö eller om någon anser att hen fått dålig service av exempelvis Försäkringskassans handläggare. Se Bertil Bengtsons resonemang i DS 2007:10 s. 41-42.

[3] Svenska Akademin, Svenska Akademins ordlista, http://www.saol.se, lydelse 2015-07-16.

[4] Se DiskrL 1 kap. 4 § pt. 4.

[5] Frågan om kränkande behandling på grund av kroppsbyggnad alltid är att betrakta som kränkande behandling enligt skollagen kan dock diskuteras. Se Kaltoft mot Danmark, Mål C-354/13, om förbud mot diskriminering på grund av fetma.

[6] Skolinspektionens rapport, Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling, Stockholm, 2010, s. 12.

[7] Heinemann, Peter Paul, Apartheid – studier i svensk diskriminering, Liberal debatt, nr. 2, årg. 22, 1969.

[8] Larsson, Anna, Mobbningsbegreppets uppkomst och förhistoria – En begreppshistorisk analys, Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 13 nr. 1, 2008, s. 32. Jfr. Asklund, Lis och Ödman, Maj, m.fl., Föräldraboken, u. 2, Bernces Förlag, Malmö och Helsningfors, 1963, s. 292-293.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s