Vad/vem är en huvudman?

Vem är det som har det övergripande ansvaret för en skola? Svaret på den frågan återfinns i skollagen [SkolL] 2 kap. 8 § där det står att: ”Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag [dvs. skollagen, min anm.], föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.”

Själva begreppet ”huvudman” är en förvaltningsrättslig term som syftar på den myndighet eller annan likartad organisation som har ansvaret för en viss verksamhet. Här menas alltså den organisation, kommun eller myndighet som har ansvaret för en skola. Det offentliga skolväsendet har det allmänna som huvudman medan fristående skolor har enskild som huvudman.

Termer som ”det allmänna” och ”enskild” kan dock verka förvirrande. Just det allmänna känns ju som om det skulle handla om svenska staten men som de flesta vet så har den svenska skolan inte varit statlig sedan kommunaliseringen 1991, något som i och för sig kritiserats livligt sedan dess.[1] Detta är dock en sanning med modifikation eftersom vissa skolformer fortfarande är statliga. Jag återkommer till detta nedan. Med ”det allmänna” menar jag i det här sammanhanget i alla fall antingen stat, kommun eller landsting.[2] Medan ”enskild” antingen är en privatperson eller en juridisk person. I förenklade termer oftast ett företag.

En huvudman får dock inte bedriva vilken typ av skola som helst. Vilken skolform som är tillåten för vilken huvudman framgår därför i skollagens andra kapitel. I SkolL 2 kap. 2 § om kommunala huvudmän står det exempelvis att: ”Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem […]” i kontrast till detta framgår det av lagtexten att ett landsting endast kan vara huvudman för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

Som jag nämnde ovan så är staten faktiskt huvudman för vissa typer av skolor fortfarande och dessutom exklusiv huvudman med vilket jag menar att det endast är staten som får vara huvudman för den här typen av skolor. I SkolL 2 kap. 4 § framgår det att: ”Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.”[3] Anledningen till att staten som ensam aktör får ansvara för specialskolan och sameskolan är att dessa två skolformer enligt förarbetena har specifika särdrag vilket innebär att ett statligt huvudmannaskap ansetts motiverat. I specialskolans fall beror detta på att den idag har en specialistkompetens och särskilt avpassade hjälpmedel som elevernas hemkommuner i allmänhet inte har möjlighet att tillhandahålla på egen hand.[4]

När det gäller enskilda huvudmän så framgår det av SkolL 2 kap. 5 § att en enskild fysisk eller juridisk person, efter ansökan, får godkännas som huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem.[5] Formen för huvudmannaskapet kan vara mycket varierande, allt från ett stort aktiebolag till en ideell förening eller enskild individ är acceptabelt. De regler som avgör hur dessa olika organ kan ta beslut återfinns inom associationsrätten[6] och utöver dessa gäller såklart även skollagen, arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och alla andra relevanta författningar i den mån de går att använda på de fristående skolorna.[7] Vidare gäller även vissa av förvaltningslagens (1986:223) [FL] bestämmelser för de enskilda huvudmännen trots att de inte är förvaltningsmyndigheter.[8] Exakt vilka lagrum i förvaltningslagen det rör sig om framgår av SkolL 29 kap. 10 §.


Fotnoter:

[1] Se exv. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5949094 och http://www.svd.se/manga-larare-vill-forstatliga-skolan om att både flera partier och yrkesverksamma vill återförstatliga skolan.

[2] Se Prop. 1985/86:10 s. 28.

[3] En specialskola är en skola för barn som är dövblinda eller annars synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning, alternativt är döva, hörselskadade, eller har en grav språkstörning. Se Skolverket, Vad är specialskola?, ”www.skolverket.se”, lydelse 2015-09-07.

[4] Se Prop. 2009/10:165 s. 234.

[5] Det är Skolinspektionen som ska godkänna enskilda huvudmän innan de tillåts starta en skolverksamhet. Se http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillstandsprovning/.

[6] Associationsrätt är en juristterm som i princip går ut på att det handlar om rättsliga regler som styr associationer. Det vill säga olika typer av ekonomiska föreningar och bolag. Dessa delas in i aktiebolag, enkla bolag, handelsbolag (inklusive kommanditbolag), ekonomiska föreningar m.m.

[7] Se Boström, Viola & Lundmark, Kjell, Skoljuridik, 3 u., Liber AB, Stockholm, 2013, s. 71-76.

[8] En förvaltningsmyndighet är i Sverige ett begrepp som omfattar alla myndigheter – såväl statliga som kommunala – utom regeringen och domstolarna. Den som är intresserad att veta mer om detta kan läsa mer i antingen Förvaltningsrättens grunder (se Bohlin, Alf och Warnling-Nerep, Wiweka, Förvaltningsrättens grunder, Norstedts Juridik, 2 u., Vällingby, 2008) eller En introduktion till förvaltningsrätten (se Warnling-Nerep, Wiweka, En introduktion till förvaltningsrätten, Norstedts Juridik, 11 u., Visby, 2014).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s