Med anledning av en omdiskuterad ”Skolko” – köplats, syskonförtur, närhet eller lottning?

Den 30 maj 2018 sände Sveriges television ett avsnitt av satirprogrammet Svenska nyheter där frågan om skolsegregation avhandlades medelst färgglada godisbitar i glasskålar. Mot slutet av programmet lanserade programledaren Jesper Rönndahl en ansökningssida (skolko.svt.se) som vårdnadshavare kunde använda för att ställa sina barn i kö till samtliga Sveriges friskolor eller till alla friskolor i det län som önskades. Efter sändning kritiserades programmet i tämligen hårda ordalag av bland annat Friskolornas riksförbund. Riksförbundet menade bland annat att programmet utgjorde en ”politisk aktion mot friskolor” och ett ”spamverktyg” med udden riktad mot friskolorna. SVT beklagade att ansökningsverktyget orsakade en ökad belastning för friskolornas personal samtidigt som man menade att det inte fanns något som tydde på att verktyget nyttjats i syfte att spamma friskolorna.

För egen del avhåller jag mig från att ge mig in i den politiska/moraliska/samhällsekonomiska debatten om friskolornas vara eller icke vara i Sverige och SVT:s politiskt oberoende ställning (åtminstone här på bloggen). Jag hade med andra ord inte tänkt skriva något inlägg om skolko-debaclet eftersom jag inte kunde se någon omedelbart intressant rättslig vinkel på det. I vanlig ordning blev jag dock (via Twitter) påmind om att nästan allt har en intressant rättslig vinkel och att ett rättsligt perspektiv ofta är efterfrågat varför jag flera dagar försenat får krypa till korset.

Jesper Rönndahl i SVT:s Svenska nyheter

Det jag ämnar avhandla i detta inlägg rör dock inte lagligheten i SVT:s lansering av skolko-sidan (enligt en artikel i Svenska dagbladet överväger Friskolornas riksförbund juridisk aktion mot SVT) eller det förvirrande rättsliga ramverk som på något vis ska garantera en jämlik skola trots att det finns så många olika privata skolhuvudmän. Istället kommer detta inlägg att ägnas åt själva kösystemet och de urvalskriterier som enskilda huvudmän får eller inte får använda sig av för att anta elever till sina skolor. Inlägget kommer att fokusera på den obligatoriska grundskolan och jag kommer således att lämna de andra utbildningsformerna (förskolorna, särskolorna, gymnasieskolorna, etc.) därhän.

På vilket sätt får friskolor avgöra vilka elever som får börja på en skola?
Till att börja med kan det konstateras att det i skollagen (2010:800) [SkolL] inte finns några specificerade grunder som friskolorna måste beakta när de gör sitt urval av elever till utbildningen. Det finns dock ett förbud i SkolL 10 kap. 9 § st. 1 mot att tester och prov ska kunna utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet. Detta förbud är dock inte absolut då det redan i SkolL 10 kap. 9 § st. 3 framgår att undantag från huvudregeln i st. 1 får göras från och med årskurs 4 (om det finns särskilda skäl) eller annars från årskurs 7 för det fall att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (Skolinspektionen) meddelat föreskrifter om undantag från huvudregeln.

I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165) förtydligas det gällande lydelsen i SkolL 19 kap. 9 § att tester och prov aldrig får inverka på rätten till en likvärdig utbildning. Regeringen menar dock i samma förarbeten att det kan finnas tillfällen då färdighetstester är motiverade i grundskolan samt att en huvudman under vissa förutsättningar ska kunna välja att använda färdighetstester i alla de ämnen som ingår i den nationella timplanen.1

Kontentan av SkolL 10 kap. 9 § är alltså att friskolor (som huvudregel) inte får använda sig av tester eller prov vid urvalet av elever som får börja på en skola men att undantag får föras om regeringen eller Skolinspektionen godkänner det. Något som kan tyckas vara en aning motsägelsefullt. Dessutom är tester och prov tillåtet från årskurs 1, 2 och 3 när det gäller särskilda musikklasser om huvudmannen efter ansökan till regeringen får godkänt att använda sig av sådana. Se SkolL 10 kap. 9a §.

Skolinspektionen som ska godkänna de tester och prov som en skola vill använda sig av utgår i sin bedömning från skolförordningen (2011:185) 9 kap. 25 – 27 §§.

För det fallet att fler elever än skolan har kapacitet för söker sig till en friskola framgår det av SkolL 10 kap. 36 § att huvudmannen ska göra det nödvändiga urvalet på grunder som är förenliga med SkolL 10 kap. 35 § st. 1 och som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § tredje stycket, andra föreskrifter som avser fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning eller särskilda utbildningar, eller ett beslut som har fattats med stöd av 9 a §.

Detta innebär att fristående skolor får ha urvalskriterier för det fallet att fler elever söker sig till utbildningen än vad skolan har kapacitet för. Dessa kriterier ska dock bygga på grundprincipen om mottagande som finns i SkolL 10 kap. 35 § st. 1 vilken stipulerar att: ”Varje fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan” samt även (som nämndes ovan) godkännas av Skolinspektionen.

De urvalsgrunder som Skolinspektionen har godkänt är enligt myndigheten: 1) Anmälningsdatum (dvs. kösystemet), 2) Syskonförtur, 3) Geografisk närhet, 4) Förtur för de elever som går i skolans tillhörande förskoleklass, samt 5) Verksamhetsmässiga samband (organisatoriskt eller pedagogiskt).

I Skolkommissionens utredning Samling för skolan – nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) föreslogs det att urvalskriteriet som baserades på anmälningsdatum (kötid) skulle bytas ut mot lottning samt att det i beslutet om godkännande (att driva skola) ska anges vilka urvalskriterier som huvudmannen ska använda sig av för det fallet att fler elever söker sig till utbildningen än vad skolan har kapacitet för.2  Huruvida utredningens förslag kommer att leda till några förändringar för urvalssystemet som brukas idag är dock osäkert.

Särskilda regler för nyanlända elever
Från och med den 1 november 2016 infördes särskilda regler för nyanlända barn och unga i och med att förordningen (2016:910) om särskild kvot i fristående skolor trädde ikraft. Dessa regler innebär att fristående skolor vid sitt urval ska kunna ta in elever på en särskild kvot för elever som varit bosatta i Sverige mindre än två år. Syftet med dessa specialbestämmelser är att fristående skolor som annars har kötid som urvalskriterium lättare ska kunna ta emot nyanlända.


[1] Se prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 370 f.

[2] Se SOU 2017:35, Samling för skolan – nationell strategi för kunskap och likvärdighet, s. 29.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s